Få människor är lika förknippade med något som Sander Johansson, vars namn i Folkmund var ”Sander på färja”.

Sander var legendarisk på många vis, och skulle så småningom bli synonym med färjan vid Skaftö. Men innan dess hann Sander med att prova både det ena och det andra. Han föddes på Flatön 1874 och flyttade 13 år senare till Lunneviken där Sanders far, sjökapten Johan Olsson, började sköta färjeförbindelsen.

År 1900 bestämde sig Sander för att testa lyckan i Amerika, dit han emigrerade och kom att stanna i 13 år. Under tiden på andra sidan Atlanten hann han med en rad olika yrken, så som snickare, målare, sjöman och vaktmästare hos en miljonärska. Men strax före första världskriget skickade släkten ett brev där de bad honom komma hem för att ta hand om färjningen. Det var nämligen som så att den som ägde gården vid Lunneviken också var ålagd att sköta överfarten mellan Skaftö och fastlandet.

Detta skedde till en början med roddbåt, som så småningom uppgraderades till en handdriven pråm och slutligen en motordriven färja. Några år senare försvann färjningsplikten, vilket gjorde att Sander inte längre var tvungen att köra färjan. Det var bara det att vid här laget var Sander så trogen med uppgiften att det faktiskt skulle bli hans kall för resten av livet. Färjan blev Sanders liv, där han varje dag inkasserade två öre per person och 50 öre per häst med kärra från alla som ville över.

Även långt efter sin pension kunde Sander ses vid färjeläget där han satt och spanade på vilka som åkte med båten. Sander är gammelmorfar till Slipens Hotell grundare – Reine Patriksson – som hädanefter förmodligen kommer att få gå under namnet ”Reine på Slipa”